Jag hade faktiskt tänkt låta bli att diskutera svt:s fiasko med Halal-tv, i min blogg. Dels för att det är för lätt, det är som att leta stavfel i en andraklassares rättstavningsläxa. Dels för att det är för svårt, mina kunskaper i islam är egentligen otillräckliga. Verkar det motsägelsefullt? Kanske lite, men inte alls i jämförelse med ”flickorna” som agerar ”programledare” i Halal-tv.
Men nu måste jag nog diskutera det ändå. I ett försök att skriva av mig. Jag är ilsk för att svt klampar mig på tårna och för att K inte tycker som jag. K som inte annars har någon kärlek över för dålig icke-problematiserande journalistik är inte ens sympati upprörd och det är där skon klämmer.
Jag tror att syftet bakom programmet var gott, lite oklar och abstrakt men det var nog någon som ville väl. Någon som var så pk att han (det brukar vara en han som står bakom saker) slog knut på sig själv. Det skulle handla om islam och det skulle vara tjejer som ledde programmet. Unga tjejer. Välutbildade unga tjejer. Välutbildade unga tjejer som själva har valt att ha slöja och som inte känner sig förtryckta av sina män. Så det så!
Varje program skulle handla om en viktig fråga. Tyvärr är det ingen som förstod vad den viktiga frågan i det första programmet var, ty den drunknade i debatten om att en av tjejerna förespråkar stening och Carl Hamilton helst vill hälsa med handen.
Ett av svt:s största misstag i den här historien är ju naturligtvis Cherin Awad. Cherin Awad är en av programledarna och har tidigare uttalat sig positivt om stening av otrogna. Eller gjorde hon det? Och har hon inte rätt att nu tre år senare göra en pudel och säga att hon egentligen inte gillar att människor kastar sten på varandra? Hon var ju bara 18 när hon gjorde uttalandet och är det då verkligen giltigt? (18 åriga kvinnor får förresten rösta i Sverige, oavsett om de är gifta eller inte, det är bra tycker jag). Misstaget från svt ligger inte så mycket i vad hon egentligen sa då och vad hon egentligen säger om det nu, misstaget är att någon mediebevandrad människa på svt borde ha insett att ingen viktig fråga i världen kunde tysta bruset som uppkom. Att de dessutom valde den evigt uttjatade ”klassfrågan” att starkt inleda med får mig bara att undra om det var praktikanternas-afton på svt den kvällen.
Att Carl Hamilton gjorde bort sig är nog Carl Hamilton den första att erkänna. (jag tycker det är fantasilöst av någon som i vanliga fall utrycker sig så väl att säga klyschiga saker som ”åk hem”). Men svt:s misstag är att tro att man kan sätta tre unga tjejer (så pk det kan bli) mot en medelålders man och inte ens inse att det blir en hotfull situation för honom. Hur skulle det egentligen se ut om man lät tre medelålders män intervjua Cherin Awad om hennes ärliga åsikt om stening, vore inte det lite taskigt? Varför insåg inte svt att tre mot en är en ojämn situation och att Hamilton redan var i underläge vit medelålders man som han är?
Jag tror att svt inte insåg att tittarna förväntar sig substans även om programledarna är kvinnor. Unga kvinnor. Och redan där klampade svt på mina tår.
Unga flickor som får mediautrymme bara för att de är unga och flickor inte för att de kan något ska väl fortfarande kunna ställas till svars för det som de säger? Som man säger – fina flickor leker med farliga vapen.
